LISTA: Fem F1-förare som svikit förväntningarna 2026
Nedryck: En blev frånåkt av sin yngre stallkamrat i kampen om VM-titeln. En annan har haft svårt att anpassa sig till de nya bilarna. Här är fem förare som har betydligt mer att bevisa under avslutningen av Formel 1-säsongen.
Det nya reglementet har ritat om styrkeförhållandena i Formel 1.
Mercedes har hittat rätt, Kimi Antonelli har redan säkrat världsmästartiteln och flera etablerade namn har fått en betydligt tuffare säsong än väntat.
Men det är inte bara bilarnas konkurrenskraft som förklarar resultaten.
Några förare har haft svårt att anpassa sig till den nya generationens F1-bilar. Andra har gjort kostsamma misstag eller inte lyckats få ut samma fart som sina stallkamrater.
Här är fem förare som jag hade förväntat mig mer av under 2026.
5. Charles Leclerc – Ferrari
VM-placering: 5:a, 249 poäng
Det går att argumentera för att Leclerc inte hör hemma på en sådan här lista. Han har vunnit Storbritanniens GP och ligger bara tolv poäng bakom Lewis Hamilton i mästerskapet.
Men jag tycker ändå att det finns skäl att vara besviken.
Leclerc har länge betraktats som en av startfältets absolut snabbaste förare över ett varv. När Ferrari nu har två etablerade toppförare borde han också vara den som sätter press på Hamilton varje helg.
I stället har säsongen innehållit för många misstag.
I Monaco, Barcelona och Miami försvann viktiga möjligheter efter incidenter. I Brasilien blev det ytterligare en besvärlig helg, med en femsekundersbestraffning efter kontakten med Liam Lawson.
Det finns fortfarande tillfällen då Leclerc visar vilken enorm fart han har. Problemet är att han inte fått ihop tillräckligt många kompletta helger.
Min bedömning: Leclerc är fortfarande en av Formel 1:s främsta förare. Men på den här nivån räcker det inte att vara briljant ibland. Han måste bli bättre på att omsätta farten i resultat.
4. Alex Albon – Williams
VM-placering: 19:e, 5 poäng
Williams har haft ett riktigt tungt år.
Bilen har inte motsvarat förväntningarna och både Albon och Carlos Sainz har tvingats kämpa långt ner i fältet.
Det vore därför orättvist att lägga hela skulden på förarna.
Men Albon har också haft egna problem.
Framför allt har han haft svårt att matcha Sainz i kvalen. Under delar av säsongen har skillnaden varit flera tiondelar, vilket är mycket i ett så jämnt startfält.
För en förare som tidigare byggt sitt anseende på att konsekvent få ut mycket av Williams bilar är det en besvikelse.
Samtidigt ska det sägas att Albon haft en hel del otur. Tekniska problem och märkliga incidenter har kostat honom möjligheter att samla poäng.
Men det förklarar inte hela skillnaden i kvalfart.
Min bedömning: Albon har inte plötsligt blivit en dålig förare. Däremot har Sainz ankomst gjort det tydligare att han inte alltid lyckas hitta det där lilla extra som tidigare var hans styrka.
3. Esteban Ocon – Haas
VM-placering: 16:e, 7 poäng
Det här är en av säsongens mer förbryllande prestationer.
Ocon kom till Haas med lång erfarenhet, en Grand Prix-seger och förväntningar på att vara en ledande kraft i stallet.
I stället är det den yngre Oliver Bearman som gjort starkast intryck.
Briten har tagit 23 poäng mot Ocons sju.
Det är ingen smickrande jämförelse för fransmannen.
Bearman har visserligen inte varit felfri, men han har oftare visat den fart som krävs för att slåss om poäng.
Ocon har haft svårare att få till kvalen, och i mittfältet får det stora konsekvenser. Tappar man några tiondelar på lördagen kan man plötsligt ha flera bilar att passera på söndagen.
Ocon har fortfarande kapaciteten att leverera starka lopp. Det har han visat många gånger tidigare.
Men med hans erfarenhet borde skillnaden mot Bearman vara mindre.
Min bedömning: Det är inte bara poängskillnaden som bekymrar. Ocon har inte lyckats etablera sig som den självklara referensen i Haas, trots att det var vad man rimligen kunde förvänta sig.
2. Oscar Piastri – McLaren
VM-placering: 7:a, 152 poäng
Förra året var Piastri med i kampen om världsmästartiteln.
Nu ligger han sjua i VM, hela 94 poäng bakom stallkamraten Lando Norris.
Det är en rejäl tillbakagång.
McLaren har inte varit lika konkurrenskraftigt som under föregående säsong, men det förklarar inte hela skillnaden mellan förarna.
Piastri har haft svårt att hitta rätt med årets bil.
Stallchefen Andrea Stella har själv pekat på att australierns mjuka och rena körstil inte passar de nya bilarnas krav på energihantering lika bra.
Det är en intressant förklaring.
Tidigare har Piastris förmåga att vara kontrollerad och exakt varit en av hans stora styrkor. Nu verkar samma egenskaper inte alltid ge maximal utdelning.
Det betyder inte att han tappat sin talang.
Men det visar hur snabbt förutsättningarna kan förändras i Formel 1.
När reglerna skrivs om kan en förare som tidigare känt sig helt hemma i bilen plötsligt behöva förändra sitt sätt att köra.
Min bedömning: Piastri har fortfarande en enorm potential, men det här är ett tydligt bakslag. Nästa steg blir att visa att han kan anpassa sig när bilen inte längre passar hans naturliga körstil.
1. George Russell – Mercedes
VM-placering: 3:a, 262 poäng
Det här är mitt självklara förstaval.
När Mercedes visade sig ha en av fältets starkaste bilar inför det nya reglementet såg Russell ut att ha sitt stora tillfälle.
Han hade erfarenheten, farten och flera år i Mercedes bakom sig.
Men det blev den betydligt yngre Kimi Antonelli som tog chansen.
Italienaren säkrade VM-titeln redan i Mexiko och har nu 390 poäng. Russell står på 262.
Det skiljer 128 poäng mellan två förare som har samma grundmaterial.
Visst har Russell haft otur.
Han har drabbats av tekniska problem och flera situationer där resultaten försvunnit utan att han själv kunnat påverka särskilt mycket.
Men det går inte att förklara hela avståndet med otur.
Antonelli har också haft motgångar. Skillnaden är att italienaren oftare har lyckats få ihop helgerna när möjligheterna funnits.
Russell har fortfarande visat att han kan vara minst lika snabb över ett enskilt varv.
Det är kontinuiteten som saknats.
Och när en förare med hans erfarenhet får tillgång till en mästerskapsvinnande bil är förväntningarna därefter.
Min bedömning: Russell har inte gjort någon katastrofsäsong. Han ligger trots allt trea i VM. Men sett till möjligheten han hade är det svårt att kalla 2026 något annat än en stor besvikelse. Det här kunde ha varit året då han blev världsmästare. I stället blev det året då hans yngre stallkamrat tog över huvudrollen.
Slutsats: Det nya reglementet har avslöjat svagheter
Det mest intressanta med årets besvikelser är att problemen ser så olika ut.
Piastri har haft svårt att anpassa sin körstil. Russell har inte fått ihop resultaten trots en konkurrenskraftig bil. Ocon har förlorat den interna kampen mot en yngre förare.
För Albon och Leclerc handlar det mer om att få ut maximal prestation och undvika kostsamma misstag.
Tre tävlingshelger återstår.
Det finns fortfarande tid att förbättra helhetsintrycket.
Men för framför allt Russell och Piastri kommer 2026 att bli svårt att beskriva som något annat än ett förlorat år i förhållande till förväntningarna.
Skriven av

Carl Julborg är den självklara mittpunkten på f1news.se – redaktören som håller ihop allt från nyhetsflöde till racebevakning. Hans passion för Formel 1 går långt tillbaka, formad av sena kvällar framför historiska lopp och en fascination för hur sportens drama byggs upp i både depån och media. För Carl är F1 inte bara tävling, utan ett globalt berättaruniversum där varje team, varje förare och varje varv bär på en historia.
På redaktionen är Carl den som sätter tonen: han styr bevakningen, arbetar nära reportrarna och säkerställer att varje artikel fångar sportens puls. Hans texter kännetecknas av ett skarpt öga för detaljer och en förmåga att skriva så att läsarna verkligen känner racet. Oavsett om det handlar om breaking news, tunga analyser eller en dramatisk söndagskrönika, så är Carl Julborg en central röst – och en av anledningarna till att F1news blivit en självklar destination för svenska F1-fans.








